Trädgårdsanläggning för bostadsrättsföreningar i Norrköping – en gemensam gård som fungerar för alla
En föreningsgård ska fungera för många olika människor samtidigt: barn som vill springa, äldre som vill sitta i lä, medlemmar som vill odla och de som bara går igenom på väg till cykelrummet. Det gör planeringen till en annan uppgift än i en villaträdgård.
Många gårdar anlades när husen byggdes och har sedan dess bara skötts. Buskagen har vuxit sig höga och mörka, gräsmattan är nött där genvägarna går och planteringarna har glesnat. En upprustning börjar därför med att se hur gården faktiskt används i dag.
Markplaneringen avgör hur gården klarar vatten. Ytor som står blöta efter regn, gräsmattor som blir leriga vid entréerna och gångar där det bildas is på vintern beror ofta på att marken lutar fel eller att jorden är för tät.
Vi tar fram ett förslag med växter, gräsytor, gångar och sittplatser som styrelsen kan visa för medlemmarna, och väljer växter efter hur mycket skötsel föreningen räknar med att klara framöver. En gård som kräver mer arbete än någon hinner med ser snart lika sliten ut som förut.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Genomgång av hur gården används och var det slits
- Markplanering med fall bort från husen
- Ny gräsmatta på slitna eller leriga ytor
- Buskar, träd och perenner som inte kräver mycket skötsel
- Gångar i grus eller sten där genvägarna redan går
- Sittplatser både i sol och i skugga
- Skötselbeskrivning till den som sköter gården
Så går arbetet till
Gården som den används
Vi går runt med styrelsen eller en gårdsgrupp och tittar på var folk går, sitter och leker, var det är mörkt och var vattnet samlas.
En plan att visa medlemmarna
Ni får en enkel plan över gården med växter, ytor och gångar som kan sättas upp i trapphuset eller tas med till ett medlemsmöte.
Mark och jord
Packad jord luckras och förbättras, svackor jämnas ut och ytan får fall bort från husen innan något planteras eller sås.
Plantering i delar
Gården görs i delar så att en del av den alltid går att använda, och planteringen läggs under den del av året då växterna etablerar sig bäst.
Överlämning till skötseln
Vi går igenom vattning och första årets skötsel med den som ska ta hand om gården, oavsett om det är medlemmarna eller en fastighetsskötare.
Så ser arbetet ut här
Föreningsgårdarna runt Norrköping har ofta två saker gemensamt: lera och packad mark. Där husen står på slätten eller nära Motala ström ligger leran ofta tätt under matjorden, och när husen byggdes körde maskinerna fram och tillbaka över det som senare blev gård. Resultatet är gräsmattor som står blöta på våren och torkar till en hård skorpa på sommaren, och buskar som aldrig riktigt har kommit i gång. På innergårdar mellan högre hus är skuggan det stora villkoret, och växtvalet måste utgå från hur många timmar sol varje del av gården får. På öppnare gårdar i stadens utkanter är det i stället vinden som tar i. Under många gårdar finns dessutom ledningar, garage eller bjälklag som begränsar hur djupt det går att gräva och var träd kan stå. För styrelsen är det ofta en fördel att låta medlemmarna tycka till innan förslaget spikas. En gård som många har varit med och format brukar också bli använd och omhändertagen.