Ny gräsmatta på lera i Lindö, Norrköping
Den gamla gräsmattan stod blöt varje vår och sprack i juli. Vi luckrade leran, byggde upp nytt jordlager och gav ytan fall bort från huset.
Läs mer →Ett urval av det arbete vi utför i Norrköping, Finspång och Söderköping, ort för ort. Vill du ha något liknande gjort? Begär en kostnadsfri offert så återkommer vi.
Den gamla gräsmattan stod blöt varje vår och sprack i juli. Vi luckrade leran, byggde upp nytt jordlager och gav ytan fall bort från huset.
Läs mer →Två omgångar nyplanterade buskar hade torkat och blåst sönder. Vi planterade en lähäck först och satte de känsligare växterna i skydd av den.
Läs mer →Tomten bestod av packad byggjord och schaktmassor. Vi körde bort det översta lagret, planerade om ytan och anlade gräs och planteringar.
Läs mer →Perennerna i rabatten hade ruttnat två vintrar i rad. Vi grävde ur, luckrade leran och byggde om rabatten med upphöjd bädd och ny jord.
Läs mer →Gräsmattan brände sönder varje sommar där berget låg nära ytan. Vi mätte jorddjupet, fyllde på jord och sådde om med en torktålig blandning.
Läs mer →Regnvatten rann från trädgården in mot husets grund. Vi avvägde tomten, planerade om ytorna och anlade ny gräsmatta med rätt fall.
Läs mer →Tomten var upptagen ur skogsmark med sten, rötter och sur mojord. Vi rensade ytskiktet, byggde upp jorden och anlade gräs och planteringar.
Läs mer →Fruktträd och buskar hade frusit två vintrar i rad i en låglänt del av tomten. Vi flyttade planteringen uppåt och valde härdigare sorter.
Läs mer →Rabatterna stod i vatten vår och höst i den låglänta trädgården. Vi byggde upphöjda bäddar och planerade gräsytorna mot en stenkista.
Läs mer →Rullgräset hade torkat och krympt sommaren efter att det lagts. Vi lade nytt underarbete, sådde om och planterade lä mot den öppna sidan.
Läs mer →I Lindö, Norrköping, anlade vi en ny gräsmatta på en villatomt där den gamla mattan stod i vatten varje vår och torkade sönder på sommaren. Ägaren hade sått om två gånger utan att det blev bättre.
Vi grävde fyra provgropar med spade och mätte matjorden med tumstock: mellan fyra och sju centimeter, direkt på tät blålera. En avvägning med rotationslaser visade dessutom att ytan lutade ett par centimeter in mot husgrunden på de första metrarna.
Det förklarade båda problemen. Vattnet hade ingen väg ner genom leran och ingen väg bort längs ytan, och på sommaren nådde rötterna inte under det tunna jordlagret. En ny sådd ovanpå hade gett samma resultat igen.
Vi schaktade bort den gamla torven, luckrade leran till ungefär tjugo centimeters djup och blandade in sand och kompost. Ovanpå lade vi tolv centimeter gräsjord och avvägde ytan med fall bort från huset, ungefär två centimeter per meter de första tre metrarna.
Ytan vältades och såddes med en slitstark blandning. Vid överlämningen kontrollerade vi fallet med lasern en sista gång och gick igenom vattning de första veckorna och när den första klippningen skulle göras.
Står gräsmattan blöt på våren i Lindö? Det sitter oftast i leran under. Vi mäter och planerar om i hela Norrköping.
I Djurö, Norrköping, anlade vi planteringar på en tomt som låg öppen mot Bråviken. Ägaren hade planterat buskar två år i rad, och båda gångerna hade de torkat ut och brutits av vinden.
Vi mätte jorddjupet med jordsond på ett tiotal punkter och tog ett pH-prov. Jorden var inget problem: runt trettio centimeter mullrik jord med ett pH på ungefär sex och en halv. Det som skilde tomten från grannarnas var att den saknade allt skydd mot vinden från vattnet.
Slutsatsen var att det inte var växterna som var fel utan ordningen. Utan lä torkar vinden ut bladen fortare än rötterna hinner ta upp vatten, och nyplanterade buskar har inga rötter att tala om. Lät vi bli att bygga skyddet först skulle en tredje omgång gå samma väg.
Vi planterade en häck av tåliga lövbuskar i ett grävt dike längs den utsatta sidan, fyra plantor per meter, och satte vindnät som tillfälligt skydd de första säsongerna. Innanför lade vi ut rabatterna med marktäckning av bark, och träden fick stöd med två stolpar var.
Allt vattnades in och vi kontrollerade att uppbindningen satt löst nog för att stammarna skulle kunna röra sig. Vid överlämningen gick vi igenom när vindnätet kunde tas ner och hur häcken skulle klippas för att bli tät nedtill.
Blåser planteringarna sönder på tomten i Djurö? Börja med lä. Vi planerar planteringar i hela Norrköping.
I Marielund, Norrköping, anlade vi hela trädgården vid ett nybyggt hus. Byggfirman hade lämnat tomten grovplanerad med de massor som grävts ur för grunden, och ägaren ville ha gräsmatta, uteplatsytor och planteringar.
Vi grävde provgropar och kontrollerade packningen med en handpenetrometer. Det översta skiktet var hårt packat av byggmaskinerna och innehöll tegelbitar, armeringsrester och sten. Under det låg lera, och någon matjord fanns i praktiken inte kvar.
En tomt i det skicket går inte att så direkt på. Packningen stoppar både vatten och rötter, och skräpet i ytan gör att gräset blir fläckigt där det ligger. Vi bestämde därför att ta bort det översta lagret helt i stället för att försöka förbättra det.
Ungefär femton centimeter byggjord schaktades bort och kördes iväg. Leran under luckrades, ytan avvägdes med rotationslaser med fall bort från huset och vi lade tolv centimeter gräsjord på gräsytorna och trettio centimeter planteringsjord i rabatterna. Gräset såddes och rabatterna planterades med buskar och perenner efter sol och skugga.
Vi kontrollerade att fallet höll runt hela huset och att inga svackor fanns kvar. Vid överlämningen gick vi igenom vattningsschema, första klippningen och vilka växter som skulle beskäras redan första året.
Har bygget lämnat tomten i Marielund full av packad jord? Den ska bort först. Vi anlägger trädgårdar i hela Norrköping.
I Svärtinge, Norrköping, byggde vi om en perennrabatt där växterna ruttnat bort två vintrar i rad. En annan firma hade bytt ut växterna en gång utan att se på jorden.
Vi grävde en provgrop mitt i rabatten och fyllde den med vatten. Efter ett dygn stod vattnet fortfarande kvar. Rabatten hade grävts ur i lera och fyllts med lös planteringsjord, och jordsonden visade att leran under var tät hela vägen ner till provgropens botten.
Det var det klassiska felet: en grop i lera fylld med lös jord blir en kruka utan hål. Vattnet samlas i den lösa jorden och står kvar, och det är vintervätan och inte kylan som tar perennerna. Nya växter i samma grop skulle dö på samma sätt.
Vi grävde ur rabatten, luckrade leran i botten och blandade in grov sand och kompost till ungefär trettio centimeters djup. Rabatten byggdes upp femton centimeter över omgivande mark med en kant av natursten, och vi gav den ett svagt fall mot gräsmattan så att överskottsvatten kunde rinna ut.
Perennerna planterades om, och vi gjorde ett nytt vattenprov i en hörna av bädden innan täckningen lades på. Vattnet var borta på några timmar. Vid överlämningen gick vi igenom att bädden behöver fyllas på med kompost med några års mellanrum.
Ruttnar perennerna i rabatten i Svärtinge? Gör ett vattenprov i jorden. Vi bygger om rabatter i hela Norrköping.
I Kolmården, Norrköping, anlade vi om en gräsmatta på en sluttande tomt där halva ytan blev brun varje sommar. Ägaren hade vattnat flitigt utan att det hjälpte på de värsta partierna.
Vi sonderade ytan med jordspett i ett rutnät med två meters avstånd och ritade in jorddjupet på en skiss. På de bruna partierna låg berget mellan fem och åtta centimeter under gräset; där mattan höll sig grön var jorddjupet över tjugo centimeter.
Kartan visade att det inte var bevattningen som var problemet. På fem centimeter jord över berg finns ingen plats för vattnet att lagras, och det rinner av längs berget i stället. Ytan behövde mer jord, och den behövde läggas så att den inte spolades ner för slänten.
Vi tog bort den gamla torven på de tunna partierna och fyllde på gräsjord så att jorddjupet blev minst femton centimeter överallt. I slänten lade vi jorden i omgångar och vältade mellan varje, och vi sådde en blandning med torktåliga gräsarter.
Efter sådden täckte vi slänten med fiberväv tills gräset hade etablerat sig. Vid överlämningen gick vi igenom att de partier som ligger närmast berget även framöver torkar ut först och bör vattnas djupt och sällan snarare än lite och ofta.
Bränner gräsmattan sönder ovanpå berget i Kolmården? Mät jorddjupet först. Vi anlägger gräsmattor i hela Norrköping.
I Åby, Norrköping, planerade vi om en villatomt där regnvattnet rann från gräsmattan in mot husets grund. Ägaren hade sett fuktfläckar på sockeln och ville få ordning på marken innan något värre hände.
Vi avvägde hela tomten med rotationslaser och mätte höjder i ett rutnät med tre meters avstånd. Marken låg ungefär sex centimeter högre vid tomtgränsen än vid husgrunden, och närmast huset fanns en svacka där vattnet samlades. En fuktmätare på sockeln visade förhöjda värden just där.
Med den lutningen gick allt ytvatten från gräsmattan mot huset. Att bara fylla på jord vid sockeln hade flyttat svackan en meter ut men inte ändrat riktningen. Ytan behövde planeras om i sin helhet så att vattnet leddes runt huset mot tomtens lägsta punkt.
Vi tog bort gräsmattan, sänkte marken vid tomtgränsen och höjde den närmast huset så att den fick ett fall på cirka fem procent bort från grunden de första tre metrarna. Vid tomtens lägsta hörn grävde vi en stenkista för ytvattnet, och sedan lades tio centimeter ny gräsjord och ytan såddes om.
Innan sådden provade vi fallet med vatten från en slang vid husknuten och såg att det rann ut mot stenkistan. Vid överlämningen gick vi igenom att dränering runt själva grunden är ett separat arbete och att fukten i sockeln bör följas upp.
Rinner vattnet mot huset i Åby? Avväg tomten innan du gör något annat. Vi planerar om tomter i hela Norrköping.
I centrala Finspång anlade vi trädgården på en tomt som tidigare varit skogsmark. Ett annat företag hade sagt nej till uppdraget och föreslagit att ägaren skulle nöja sig med naturmark.
Vi grävde provgropar och mätte med jordsond. Ytskiktet bestod av tunn, sur skogsjord med ett pH på knappt fem, full av sten och rötter. Under låg morän med block, och berget kom fram på ett par ställen redan efter tre decimeter.
Det betydde att jorden måste byggas upp i stället för att förbättras. Sten och rötter i ytskiktet gör att gräset blir fläckigt och att rabatterna inte går att rensa, och den sura jorden passar bara en del av de växter ägaren önskade sig.
Vi rensade de översta femton centimetrarna på sten och rötter med en stenrakare och för hand, lät de större blocken ligga kvar längre ner och fyllde på tolv centimeter gräsjord på gräsytorna. Rabatterna byggdes med trettio centimeter planteringsjord, och växterna valdes så att de som trivs i sur jord stod i den befintliga skogskanten.
Gräset såddes med en blandning för halvskugga närmast skogen. Vid överlämningen gick vi igenom att barr och löv från skogen gör jorden surare med åren och att gräsytorna bör kalkas efter ett nytt pH-prov om några år.
Har du fått nej på en stenig skogstomt i Finspång? Den går att bygga upp. Vi anlägger trädgårdar i hela Finspång.
I Rejmyre, Finspång, planterade vi om en del av en trädgård där två fruktträd och flera prydnadsbuskar hade fått frostskador två vintrar i rad. Ägaren undrade om det var plantskolans fel.
Vi mätte höjderna med avvägningsinstrument och placerade ut två min-max-termometrar under en höstvecka, en i den låga delen av tomten och en vid huset. Skillnaden i lägsta nattemperatur var flera grader, och frosten hade kommit i svackan nätter då det var plusgrader vid huset.
Kall luft rinner ner och samlas där marken är lägst, och svackan fungerade som en kalluftssjö. Det var inte växterna som var svaga utan läget som var fel. Att plantera nya exemplar på samma plats skulle ge samma skador.
Vi flyttade fruktträden till den högre delen av tomten nära huset, där vi grävde gropar på en meter i diameter och förbättrade jorden med kompost. I svackan planterade vi i stället buskar som är härdiga för läget och som tål att stå fuktigt, och en glesare häck nedanför ger kalluften en väg att rinna vidare.
Träden fick stöd och stambasen sattes i samma höjd som i plantskolans kruka. Vid överlämningen gick vi igenom termometrarnas resultat och var på tomten frostkänsliga växter kan stå framöver.
Fryser växterna i samma hörna varje vinter i Rejmyre? Det kan vara en kalluftssjö. Vi planterar efter läget i hela Finspång.
I centrala Söderköping byggde vi om rabatter och gräsytor i en trädgård som låg lågt i dalgången. Vatten stod kvar i rabatterna länge efter varje kraftigt regn och efter snösmältningen.
Vi grävde en provgrop på sextio centimeters djup och lät den stå över natten. På morgonen hade grundvattnet stigit till ungefär fyrtio centimeter under markytan. Jorden var tät lera hela vägen, och en avvägning med rotationslaser visade att trädgården i princip saknade fall.
Med grundvattnet så nära ytan går det inte att få bort vattnet genom att bara luckra. Växterna behövde stå högre än vattnet, och ytvattnet behövde ett ställe att ta vägen.
Vi byggde tre upphöjda bäddar med sarg av obehandlat lärkträ, trettio centimeter över marken, fyllda med planteringsjord blandad med sand. Gräsytorna planerades om med fall mot en stenkista i trädgårdens lägsta hörn, och leran luckrades och förbättrades med sand innan ny gräsjord lades på.
Bäddarna planterades med perenner och grönsaker efter ägarens önskemål. Vid överlämningen provade vi avrinningen med vatten och gick igenom att bäddarna torkar ut fortare på sommaren än marken runt omkring och behöver vattnas därefter.
Står vattnet kvar i rabatterna i centrala Söderköping? Lyft växterna över det. Vi bygger bäddar i hela Söderköping.
I Östra Ryd, Söderköping, anlade vi om en gräsmatta som lagts med rullgräs året innan. Mattorna hade krympt, fogarna syntes tydligt och stora partier var bruna på den sida som låg öppen mot vinden.
Vi lyfte upp rullgräset på flera ställen och mätte jorden under med tumstock. Gräsjorden var tre till fyra centimeter tjock och låg direkt på packad grusig morän. Rötterna hade knappt gått ner i underlaget, och det fanns inget som kunde hålla fukt när vinden torkade ut ytan.
Rullgräs har nästan inga rötter när det läggs, och på ett så tunt jordlager i ett blåsigt läge hinner det aldrig etablera sig innan det torkar. Det hjälpte inte att lägga nya mattor på samma underlag, och vinden skulle fortsätta att torka ut ytan.
Vi tog bort rullgräset, luckrade moränen och lade ut tolv centimeter gräsjord med inblandad kompost. Ytan vältades och såddes med en torktålig blandning. Längs den vindutsatta sidan planterade vi en lähäck av tåliga buskar i ett grävt dike med vindnät som skydd de första åren.
Vi vattnade in sådden och häcken och kontrollerade jordfukten med en fuktmätare efter en blåsig dag. Vid överlämningen gick vi igenom att gräset ska vattnas djupt och sällan tills häcken vuxit till och ger lä åt ytan.
Har rullgräset torkat bort på tomten i Östra Ryd? Kontrollera jorden under. Vi anlägger gräsmattor i hela Söderköping.